Jag skriver om sådant som sitter på mina stickor eller som snurrar på min spinnrock, eller kanske bara snurrar i mitt huvud.
30 november, 2008
- också fösvann snön i gen...
- och snön försvann i värmen och upp kom julrosen! Man må ju beundra växtkraften. Jag har dock mina funderingar om pollineringen??
Här är de senaste strumporna till J. Efter Heléne Wallins, mönster från Stickas hemsida: Sockor med falska flätor. Trevligt mönster måste jag säga - även om jag ändrade runt lite eftersom jag gjorde fel på den första..ovansidan blev lite större än undersidan....
Hur som helst är jag nöjd. Hoppas J är det också - hon frös om fötterna innan!
26 november, 2008
22 november, 2008
16 november, 2008
Halsduk av sten
Fåret Shaun är här mannekäng till mitt senaste avslutade projekt;
- en halsduk till min svåger som fyller 50. Han vill inte ha nån present men jag hade redan hunnit sticka den här åt honom så han får den ändå!
Det är av mitt fyndgarn från Myrorna(Rowans summer tweed), som har blivit den här halsduken; rutstickad 30 m - en kantm(*4 räta 4 aviga i fyra varv och så tvärtom, 4 aviga 4 räta i fyra varv*) sluta med en kantm. Det blir lite mur/stenlikt och det var liksom meningen då han är en klättrande man.
Här ser ni det lite närmare:
Garnet var ganska motsträvigt måste jag säga men på stickor 4 var det hanterbart. Resultatet blev trevligt ostickigt och tungt. Jag tror han uppskattar det.
15 november, 2008
Kort utflykt till Stockholm
Vi har haft vår årlig väninneträff i Stockholm i helgen. Vi har bestämt att träffas varje år i november - och det har vi hållit på med i 5-6 år nu. Alltid lika trevligt!
I år lyckades jag även klämma in ett kort besök hos Maris garn - tillsammans med min vänninas förundrade make...("Vilken bra idé att sitta där och sticka!!") - och införskaffade några nya "superstickor" - en bunt 2.5:or. Dom var verkligen bra!
och ett besök på Galleri Svea (titta under aktuellt) på Köpmannagatan i Gamla stan, där en vän (Lena Hildeman) ställer ut stora acrylmålningar - har ni vägarna förbi i veckan kan ni väl titta in på Galleriet. Lena är en inbiten stickerska också så hälsa från mig!
I övrigt så har jag spunnit klart mitt finnulls garn till en vacker kedjetvinnad härva. Vi får hoppas att det räcker till ett par vantar.
I år lyckades jag även klämma in ett kort besök hos Maris garn - tillsammans med min vänninas förundrade make...("Vilken bra idé att sitta där och sticka!!") - och införskaffade några nya "superstickor" - en bunt 2.5:or. Dom var verkligen bra!
och ett besök på Galleri Svea (titta under aktuellt) på Köpmannagatan i Gamla stan, där en vän (Lena Hildeman) ställer ut stora acrylmålningar - har ni vägarna förbi i veckan kan ni väl titta in på Galleriet. Lena är en inbiten stickerska också så hälsa från mig!
I övrigt så har jag spunnit klart mitt finnulls garn till en vacker kedjetvinnad härva. Vi får hoppas att det räcker till ett par vantar.
11 november, 2008
På ullkammningskurs -rapport
Nu är jag alltså tillbaka vid datorn efter en helg i Odensala - hemma hos Stina på hennes vackra gård. Det var en mycket inspirerande miljö med kursvärdinna till och med (tack Lena M!)
Ja ni vet ju redan från början att jag hade lite tveksamma tankar om dessa vassa och skräckinjagande verktyg. Inte blev det bättre av att man ska hantera dom i närheten av både händer och ben...
Men när sedan Lena Hammarlund, vår mycket trevliga, öppna och kunniga lärare, började visa oss hur man skulle göra, började den där berömda nyfikenheten ta över mer och mer. Det såg faktiskt inte så svårt ut (Ni vet ju hur lätt man kan bedra sig när man ser ett proffs jobba som ni vet... )
Först skulle dom i alla fall värmas upp - kammarna alltså, för att glida lättare i ullen.
Därför har vi dom stående i grytorna på plattorna.
Och sen var det ju bara att kamma åt alla håll, byta riktning och kam och kamma igen. Hur länge verkade ju vara en smak sak...(länge enligt gurun Peter Teal)...Sedan kunde man dra ut en lång sträng med kammad ull, eventuellt även delad i bottenull och täckhår.
Hur detta blev på olika typer av ull provad vi nu livligt - allt från skogsfår av Värmlanstyp till rya och mohair. Vi provspann också allt möjligt inklusive "papperskorsgsgarn" - alltså det vi sapnn av det som vi sopade ihop på golvet ...det blev riktigt häftigt!
Ja som ni nog anade blev ju försståss resultatet att jag nog "blir med kammar", Jag kommer att höra av mig Magdalena!
Ja ni vet ju redan från början att jag hade lite tveksamma tankar om dessa vassa och skräckinjagande verktyg. Inte blev det bättre av att man ska hantera dom i närheten av både händer och ben...
Men när sedan Lena Hammarlund, vår mycket trevliga, öppna och kunniga lärare, började visa oss hur man skulle göra, började den där berömda nyfikenheten ta över mer och mer. Det såg faktiskt inte så svårt ut (Ni vet ju hur lätt man kan bedra sig när man ser ett proffs jobba som ni vet... )
Först skulle dom i alla fall värmas upp - kammarna alltså, för att glida lättare i ullen.
Därför har vi dom stående i grytorna på plattorna.
Och sen var det ju bara att kamma åt alla håll, byta riktning och kam och kamma igen. Hur länge verkade ju vara en smak sak...(länge enligt gurun Peter Teal)...Sedan kunde man dra ut en lång sträng med kammad ull, eventuellt även delad i bottenull och täckhår.
Hur detta blev på olika typer av ull provad vi nu livligt - allt från skogsfår av Värmlanstyp till rya och mohair. Vi provspann också allt möjligt inklusive "papperskorsgsgarn" - alltså det vi sapnn av det som vi sopade ihop på golvet ...det blev riktigt häftigt!
Ja som ni nog anade blev ju försståss resultatet att jag nog "blir med kammar", Jag kommer att höra av mig Magdalena!
Etiketter:
fibrer,
kurs,
Spinna,
ull,
ullkammning
05 november, 2008
Kammningskurs
Till helgen bär det av på ullkammningskurs någonstans mellan Knivsta och Märsta.
Jag måste säga att jag har varit lite tveksam till själva idén att använda redskapen på bilden nedan (OBS man ska ha två stycken!!) Framför allt när man på den amerikanska hemsidan kommenterade att man borde ta en stelkrampsspruta först innan man startade......
Hur som helst Tina övertygade mig och nu känns det bara bra - upplägget är att man ska lära sig mer om ull, tesning och andra intressanta ullberednings tekniker också så det blir säkert jätte trevligt! Tänk er två hela dagar med näsan i ull!! - och man ska ta med sig spinnrocken!
Kammarna på bilden är förresten från Magdalena o Rikard som tillverkar dom. (Dom bor i Västergötland) Här är information om dom.
Jag måste säga att jag har varit lite tveksam till själva idén att använda redskapen på bilden nedan (OBS man ska ha två stycken!!) Framför allt när man på den amerikanska hemsidan kommenterade att man borde ta en stelkrampsspruta först innan man startade......
Hur som helst Tina övertygade mig och nu känns det bara bra - upplägget är att man ska lära sig mer om ull, tesning och andra intressanta ullberednings tekniker också så det blir säkert jätte trevligt! Tänk er två hela dagar med näsan i ull!! - och man ska ta med sig spinnrocken!
Kammarna på bilden är förresten från Magdalena o Rikard som tillverkar dom. (Dom bor i Västergötland) Här är information om dom.
Etiketter:
kurs,
ull,
ullkammning
01 november, 2008
Ett ljus för dem som lämnat oss
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)